"unboundedness"

som titeln avslöjar så är mina känslor och tankar just nu.
och jag kan inte säga att det blir bättre eller lättare med tiden, eller att tiden läker sår. I mitt fall så är det inte sant, det stämmer inte.
Var eviga natt drömmer jag svettiga drömmar om allt som varit, och om dagarna mår jag illa för att jag är så lurad.

Jag har verkligen ställt till det för mig själv nu, verkligen verkligen.
allt står mig upp i halsen och jag kan knappt borsta tänderna utan att kräkas. situationen är löjeväckande, jag kan inte ens beteé mig normalt en hel dag. det brister flera gånger om dagen för mig och jag vet inte om jag klarar av att bo med Jimmy längre, inte ens det... förlåt men varje gång jag ser dig så påminns jag om hur jag önskar att allt vore i stället och det känns falskt även fast att du redan vet om det i stora drag.

på tv:n talar världens mest monotona röst, riktigt tråkig men barnet sitter som förtrollad. som förtrollad... ååå

... för världen är stor...