Tänk att det är så... att du förundrar mig.
Även fast jag ingenting vet, tror eller hoppas.
Så... det är bra, det är jättebra:)
jag ser fram emot den här hösten, att bara vara, luften älskar jag, känslan... å allt. och psykologikursen hoppas jag och tror jag, kommer att bli väldigt givande och skitkul!
pssssss... jag kan inte uttrycka mig, orkar liksom inte, bryr mig liksom inte heller om det, så värst.
det enda jag verkligen vill förmedla är att jag är friare, lyckligare och har mer framtidstro än vad jag haft sedan jag var tretton.. det känns helt nytt, och helt otroligt.
Det du!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar